Kvaliteten i högskolan behöver förbättras. Det räcker inte med att klara Högskoleverkets granskning. Modern kvalitetsutveckling handlar om att höja personalens kompetens, om ständiga förbättringar och om att mäta sig med konkurrenterna. Använd samma kvalitetsdefinitioner som i all annan tjänsteverksamhet skriver Magnus Cedergren och Robert Gabrielsson.

Den ansvarige ministern på Regeringskansliet behöver inte nödvändigtvis ha samma uppfattning om vad kvalitet är som en universitetslärare, men å andra sidan behöver inte nödvändigtvis universitetsläraren ha samma uppfattning som studenten som undervisas.

Ovanstående är ett citat hämtat ur programskriften för Sveriges universitetslärarförbunds stämma ”Tid för kvalitet” i november.
Hur ska högskolans kvalitet kunna förbättras om det inte finns en samsyn på vad kvalitet är?
    Det är tydligt att kvaliteten behöver förbättras, 11 procent av högskoleutbildningarna har fått underkänt i Högskoleverkets utvärderingar de senaste sex åren.
Högskolan bör använda etablerade definitioner på kvalitet, inte minst för studenternas skull. Utbildning skiljer sig inte i någon väsentlig grad från annan tjänsteverksamhet när det gäller kvalitetsarbete. En bra definition med god förankring i arbetslivet kan formuleras:
Kvalitet på en produkt eller tjänst är dess förmåga att tillfredsställa, och helst överträffa, kundernas behov och förväntningar.
Kunderna är främst tre grupper: studenterna, den framtida arbetsmarknaden och staten/samhället.
Statens och samhällets krav och behov finns uttryckta i högskolelag och högskoleförordning. Examenskraven är formulerade betydligt bättre och utförligare än tidigare med specifika krav för kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt. Kraven måste läsas och tillämpas av såväl ledning och lärare som av studenter.
Det finns också ett legitimt behov att utbildningen är effektiv. Det betyder i kvalitetstermer att alla delar i utbildningsprocessen är värdeskapande.
    Arbetsmarknadens behov och förväntningar får lärare och studenter bäst kännedom om genom en intensifierad samverkan med företag och organisationer. Om det är för stor diskrepans mellan behov och förväntningar och vad studenterna har med sig ut i yrkeslivet är det ett allvarligt kvalitetsproblem.
Personalutbildning i hur framgångsrikt kvalitetsarbete ska bedrivas borde vara grunden. En sökning på nätet av ett antal universitet och högskolor visar att det är glest med internutbildning i kvalitet och kvalitetsförbättring.
Vad vi kan se finns det i Högskoleverkets senaste kvalitetskonferens ingenting om denna viktiga aspekt. Hur skall lärare, forskare och administratörer bli bättre på kvalitet om inte någon kompetensutveckling anordnas? Det rimmar dåligt med begreppet ”lärande organisation”. Kvalitet handlar om kunskap och ett professionellt förhållningssätt. Det är inget medfött.
Internationaliseringen fordrar ett mer professionellt kvalitetsarbete inom högskolan. Ledningen behöver klargöra mål, policy och lägga fast grundprinciper så att programledningar, lärare och forskare engageras i ett offensivt kvalitetsarbete. En märklig inställning inom högskolan är att om man bara klarar Högskoleverkets granskning så är allt bra. Det är ungefär som att ”klara tentan”.
    Men modernt kvalitetsarbete handlar om ständiga förbättringar och att mäta sig mot konkurrenterna. Dessutom leder det också erfarenhetsmässigt till bättre resursutnyttjande och nöjdare medarbetare. Det gäller både utbildning och forskning.
    Studenterna och ett i utbildningssammanhang kravlöst näringsliv är de som får lida för att kvalitet utvecklas på måfå i högskolans värld.

Magnus Cedergren, fil. lic. universitetslektor, Umeå universitet
Robert Gabrielsson, fil. lic. vd Koinor

Publicerad i Dagens Industri lördag 23 februari 2008