Inte sedan industrialiseringen har en sådan stor och avgörande förändring växt fram som digitaliseringen av vår vardag och våra affärer. Kairos Futures tar upp detta i en rapport av Patrik Stoopendahl, Den nya köpprocessen: Att sälja ett köp. Slutsatsen man drar är

Att vara företag idag är inte samma som innan digitaliseringen. Att vara kund idag är inte det samma som innan digitaliseringen och relationen dem emellan är inte på något sätt samma som innan digitaliseringen. Därför kan inte heller strategin i relation till konsumenterna vara den samma som innan digitaliseringen.

Det jag tyvärr saknar både i artikeln och i den allmänna debatten är frågan om hur företagen tillägnar sig kunskap, insikt och förmåga att hantera digitaliseringen och skapa affärsnytta utifrån de nya hot som uppstår och de nya möjligheter som ges. Vi på Koinor Future AB drar vårt strå till stacken genom att erbjuda utbildningen Digitalt Ledarskap® med främsta målgrupp företagsledare i mindre och medelstora företag. För att lyckas engagera företagare i kompetensutveckling behövs också tydliga signaler både från branschföreträdare och från myndigheter med ansvar för näringslivsutveckling om vikten av digitalisering och digitalt ledarskap.

Vem bär ansvaret på det nationella planet för att sätta in digitaliseringsfrämjande insatser?

Tillväxtverket är det första jag tänker på. Tillväxtverkets rapport Nationell strategi för ett företagsfrämjande på likvärdiga villkor 2015-2020 innehåller många intressanta förslag. Det är ett utkast men begreppet ”digitalisering” nämns endast en gång. Det tycker jag är i högsta grad både anmärkningsvärt och oroande. Företagsfrämjande åtgärder innefattar alltså inte digitalisering inom den närmsta 5-årsperioden. Man tar sig för pannan och utbrister lite uppgivet: Vem tänker ta ansvaret för digitaliseringsfrämjande insatser på det nationella planet om inte Tillväxtverket tänker göra det?